Fritidspedagogik i väggarna på mediatek

Harry Potter i fullformat dinglar inbjudande från taket. Att fantasylitteratur är Fredrik Ernerots grej framgår omedelbart när vi kliver in i mediateket. Sagan om ringen finns i otaliga exemplar, Harry Potter-böckerna likaså och fantasyhyllorna är även för övrigt välfyllda. Fredrik Ernerot, för dagen helt klädd i svart, och med lång hårman i samma färg, kliver vant fram till podiet med den röda duken. Det intar en central plats i lokalen.

– Här bakom står jag gärna när jag läser högt för barnen. Jag tror att de uppskattar att få en text uppläst på ett inlevelsefullt sätt, att detta är något de minns och som kan bidra till att de upptäcker magin i böckernas värld. När Harry Potter del sju hade kommit var stämningen verkligen förtätad här. Lokalen var proppfull med förväntansfulla barn, säger Fredrik Ernerot som själv har både musik- och teaterbakgrund.

Redan efter några år som fritidspedagog fick han erbjudandet om att hålla i uppbyggnaden av mediateket. Och i och med det tändes det en klart lysande stjärna till på den svenska skolbibliotekshimlen.

– Jag hade då lånat ut de böcker som fanns på skolan ett tag, och även fortbildat mig i en kurs som heter Skolbiblioteket som läromiljö. Den kursen var väldigt bra och givande, och gav mig både kunskaper och kontakter i den här världen. Det jag fastnade för var att böcker kan fungera som en fantastisk självförtroendehöjare och det är även därför jag trivs så bra som fritidspedagog: Jag vill hjälpa barn att få ett bra självförtroende och bli välfungerande sociala varelser.

Sedan dess har det rullat på. Fram till en föräldraledighet nyligen jobbade Fredrik Ernerot halvtid som skolbibliotekarie och halvtid som fritidspedagog. Och under tiden hann han bli ordförande i en förening som heter Skolbibliotek Väst. För även om vi är många som hyllar bibliotek i allmänhet och skolbibliotek i synnerhet är denna verksamhet långt ifrån en självklarhet på alla skolor. Inte ens rektorn på Kannebäck kunde låta bli att skära i biblioteksbudgeten och när Fredrik Ernerot kom tillbaka från pappaledigheten fanns inte timmarna i mediateket kvar. Men på planeringsstadiet finns nu ett uppdrag om att samordna en översyn kring skolbiblioteksresurserna i stadsdelen Tynnered, som framöver ska slås samman med Älvsborg och Södra skärgården till en så kallad i storstadsdel.

– Tajmingen är perfekt och förhoppningsvis får jag nu vara med och forma framtiden. Älvsborg är långt framme vad gäller IKT (Informations- och kommunikationsteknik) och vi i Tynnered på kultur- och läsområdet. Detta kan förhoppningsvis leda till något väldigt bra sammantaget, och om man även kan samarbeta med folkbiblioteken, då …!

Ögonen lyser och en viss hetta kan skönjas i Fredrik Ernerots annars lugna stämma. Han är Mr Skolbibliotek i väst, det syns och märks. Det vet även Skolverket i dag och han sitter med i en nybildad referensgrupp som ska arbeta med skolbiblioteksfrågorna. Regeringen har nämligen föreslagit att det ska skrivas in i nya skollagen att ”alla skolor ska ha tillgång till skolbibliotek”.

Och när vi kommer in på detta med lagen lyser hans ögon om möjligt ännu mer.

– Att alla Sveriges skolor ska ha ett bibliotek är för mig en självklarhet, och jag vill faktiskt gå ett steg till!

– Förskolan, det är naturligtvis där vi ska börja och detta ska vara en röd tråd genom hela skolan. Att barn ska ha tillgång till pedagogiska läs-, bok- och informationssökningsresurser från allra första början är en av mina käpphästar. Det finns nämligen amerikanska forskare som hävdar att barnen i framtiden kan komma att välja bort skolans pedagogik om vi inte ser till att vara i framkant med alla nya medier. Och både läraren och skolbibliotekarien måste ha koll på det som är vår verklighet i dag. Böckerna har fått konkurrens av andra medier. Hur barnens möten med dessa kanaler blir är de vuxnas ansvar. Nu och i framtiden.

När jag frågar om vad skolbiblioteket ska stå för kommer svaret blixtsnabbt:

– Möten. Människor emellan och mellan barnen och olika slags medier. Det de inte hittar och möter själva måste vi hjälpa dem extra med. Det de är bra på kan vi fördjupa och utveckla. Till exempel bilder är barn väldigt väl förtrogna med i dag. Och bilden är tacksam att ta upp och utgå ifrån pedagogiskt. Diskussionerna med barnen om till exempel nätmobbning är jätteviktiga att ta. Barnen är också väldigt fingerfärdiga och duktiga på olika onlinespel och problemlösningen däri. Detta ska vi naturligtvis utnyttja pedagogiskt!

Och här kan fritidspedagogiken verkligen möta skolbiblioteket, menar Fredrik Ernerot.

– För om vi pedagogiskt utnyttjar det som eleverna gillar och väljer, då kan det komplement till skolan som fritids ska stå för komma till stånd. Det finns miljoner möjligheter här. Tid ska naturligtvis finnas till det egna fria valet och egna lån, men som god pedagog bygger man på det som eleverna visar en. Fritidspedagogiken med sin helhetssyn på barnet och det lustfyllda lärandet kan vi använda som motkraft när eleverna säger att skolan är ”bååring”.

Att mediateket på Kannebäcksskolan är uppbyggt och skapat av en fritidspedagog, tycker Fredrik Ernerot syns och märks.

– Jag har hela tiden tänkt stil och framför allt exponering, när det gäller utformningen. Till exempel finns böcker uppställda i hyllorna med framsidorna utåt. Exponering är en väldigt viktig del av kanalen mellan besökare och skolbibliotekarien. Sektioner ska lyftas fram, och speciella ”rum i rummet” ska finnas så att val möjliggörs efter olika behov. Dokumentation är också en viktig del av exponeringen, där elevers involvering och upplevelser lever kvar på olika sätt (Pippiperuken med hälsningen från Pippi, felstavad, är i mitt tycke fenomenal). Ja, exponering och dokumentation skapar en känsla av att möten sker, upplevelser tar vid och att detta till slut sitter i väggarna.