»Teknik måste in från första klass«

— Jag kan inte riktigt alla siffror utantill. Men det ska stå här någonstans!

Den 29 april presenterade Teknikdelegationen under pompa och ståt på Clarion Hotel
i Stockholm sitt slutbetänkande om hur Sverige ska öka barns och ungdomars intresse för matematik, naturvetenskap, teknik och informations- och kommunikationsteknik (IKT).

Volvochefen och Teknikdelegationens ordförande Leif Johansson lämnade över rapporten till högskole- och forskningsminister Tobias Krantz (FP). Astronauten tillika delegationsledamoten Christer Fuglesang stod för stjärnglansen.

Men det är kemiingenjören och huvudsekreteraren Teresa Jonek som under två år har sytt ihop Teknikdelegationens slutsatser. Nu har hon lite separationsångest, när hon sitter i det trånga lilla kontorsrummet på Östermalm i Stockholm där många av delegationens idéer har bearbetats.

— Men vi har fått tre månader till av regeringen för att propagera för de här ämnena. Det hade känts snöpligt att bara lämna det här bakom sig.

Varför är det så viktigt för Sverige att fler barn och ungdomar intresserar sig för naturvetenskap, matematik, teknik och IKT?

— Det handlar om Sveriges konkurrenskraft och om att Sverige måste vara en kunskaps-nation om vi ska vara med och slåss om jobben på den globala marknaden i framtiden.

Vad är det viktigaste Teknikdelegationen har kommit fram till?

— Att frågorna om matematik, naturvetenskap, teknik och IKT måste upp på högsta nationella nivå. Det räcker inte med att pytsa ut lite pengar här och där på tillfälliga projekt. Det krävs en långsiktig nationell kraftsamling under ledning av regeringen för att samordna alla de goda initiativ som behöver göras på olika håll.

Teknikdelegationen hävdar att skolan inte lyckas fånga upp det grundläggande intresse som barn och ungdomar har för dessa ämnen. Vad menar ni med det?

— Det finns undersökningar som pekar på att yngre barn tycker att det är roligt med matte, naturvetenskap och teknik, men att de tappar mycket av det intresset när de kommer upp i sexan, sjuan, åttan.

Hur kommer det sig?

— 30 procent av de här lärarna är inte behöriga i sina ämnen och kommunerna har inte någon plan för hur de ska vidareutbildas. Och om lärarna inte är utbildade — hur fasen ska de då kunna göra lektionerna inspirerande och få ungarna att tycka att det är stenkul med kemi och teknik?

Teknikdelegationens dyraste förslag är att satsa 700 miljoner kronor på att vidareutbilda 6 000 lärare och studie- och yrkesvägledare i de aktuella ämnena.

Räcker inte Lärarlyftet, regeringens satsning på fortbildning?

— Nej. För det första har Lärarlyftet inte gynnat de här ämnena. För det andra ska ansvaret för kompetensutveckling inte ligga på den enskilda läraren. Om skolan har behov av att höja kompetensen inom matte eller teknik måste kommunen och skolan ta sitt ansvar och prioritera det. För det tredje ska läraren inte förlora i lön på att vidareutbilda sig. På vilken annan arbetsplats tvingas man sänka lönen för att kompetensutveckla sig?

Ert förslag innebär att de här lärarna ska få full lön under vidareutbildningen. Är inte det orättvist med tanke på att lärare inom Lärarlyftet inte får det?

— Vi ser ju att behovet är som störst i just de här ämnena. Så därför känns det inte så orättvist att föreslå det om man vill höja behörigheten i den delen av lärarkåren.

Bör lärare arbeta på ett annorlunda sätt för att öka elevernas intresse för ämnena?

— Delegationen är rätt försiktig i att peta i det pedagogiska, för det är läraren bäst på. Vi vill inte knäppa någon på näsan.

— Men jag tycker att det är viktigt att sätta in lärandet i ett perspektiv; att försöka få eleverna att förstå vad man ska ha kunskaperna till. Teknik ska till exempel inte bara vara ett handarbete, eleven måste få insikt om teknikens betydelse i samhället och i historien.

Vad tycker eleverna är felet med undervisningen?

— Många ungdomar tycker inte att de kan förverkliga sig själv i de här ämnena och yrkesbanorna.

— Eleverna säger så här: »I samhällskunskapen får vi reflektera, tycka, debattera. Men i kemin och fysiken där ska vi bara dunka in formler.« Det finns ju väldigt mycket du kan reflektera över i de naturvetenskapliga ämnena också; till exempel vad kemin gör med miljön. Det handlar om att utveckla undervisningen. Det tror jag är särskilt viktigt om man vill nå fler tjejer.

Hur ska man få fler tjejer intresserade?

— Man måste börja tidigt. Då finns det inga skillnader mellan killars och tjejers intressen. Det kommer senare och är i mycket kulturellt betingat av att man växer in i givna köns-roller. Det är därför vi föreslår att alla elever redan från första klass ska ha teknik.

Antalet tjejer som är behöriga till civilingenjörsutbildning har på tio år sjunkit kraftigt. Vad beror det på?

— Delvis beror det på att det finns för mycket valfrihet på det naturvetenskapliga programmet, både i dag och i den nya gymnasieskolan. Tjejerna tenderar att välja samhällsorienterade inriktningar, som sedan inte ger full behörighet.

Så valfrihet är inte bra, om samhället vill att fler tjejer ska bli ingenjörer?

— För mycket valfrihet kan vara vilseledande. Man kanske inte är fullt medveten om konsekvenserna när man väljer inriktning. Vår uppmaning till regeringen är att naturvetenskapsprogrammet inte ska ha »tjejinriktningar«, eller vad man ska kalla det. För det har visat sig vara en fallgrop för många tjejer.